Vildblomman

Peace in heart, peace in the world

2010-10-14T03:16:00.000-07:00

"...And I sing
World peace all over and over again
Sending this out to all my friends
This place my home from sky to ground..."

We are free

2010-10-08T06:10:00.000-07:00

"The truth is that you already are what you are seeking. You are looking for God with his eyes. This truth is so simple, shocking and radical that it is easy to miss among one's flurry of seeking. He is here to shake his students awake and not to ask them to dream better. We must wake up to the fact that we are all already living Buddhas. We are the emptiness, the infinite nothing. Let go of all ideas and images in our minds: they come and go and are not even generated by us."

Adyashanti

De vackraste människorna i världen

2010-10-07T11:24:00.000-07:00

"Ni som vet att en mur bara är en bro på högkant
och det som är som det är inte måste vara konstant.
Ni som hör rop på hjälp när ingen annan hör det,
gör det ni gör och aldrig får nåt för det,
låter ni bli finns ingen annan där som gör det
Ni som går dit ni går utan att någon annan styr er,
ni som får era sår utan att ni bli martyrer.
Ni som drömmer men aldrig blundar för det som händer,
glömmer era fiender men aldrig vänner,
gömmer och hjälper människor ni inte känner

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon
det är i vad ni ser.

Ni som skrattar er fram till det sjukt seriösa
Ni som får folk att undra om ni borde få gå lösa
Ni som alltid gör fel och aldrig är perfekta,
spelar inga spel och skiter i det korrekta,
som vågar vara snea och deffekta.

Ni är inte vackrast i världen,
världen är vackrast i er.
Och det är inte i era ögon
det är i vad ni ser.

Åh, hur ni lyckas inspirera
få mig att vilja orka mera,
utan att jag känner mig sämre
eller måste prestera.
Åh, hur ni lyckas exaltera
få mig att orka vilja mera
det hörs på era röster
det lyser i er när man ser er

Så ni är vackrast i världen
världen är vackrast i er
Och jag ser det i era ögon,
där ser jag vad ni ser. "

~♥~ Send "Inte vackrast i världen" Ringtone to you

Du är gud

2010-06-30T06:24:00.000-07:00

Allt du behöver finns här. Och nu. Precis där du är. Ingen annanstans kan du hämta Lyckan, Kärleken, Friheten. Ingen annanstans än här, och nu.

I dig själv.

Du kommer inte hitta den i morgon, inte nästa vecka.

Det finns ingenting att hämta, det finns ingen väg att gå, det finns ingenstans att söka.

Den finns inte i yogan, i resan till Indien eller sydamerika , den finns inte i vännerna som bekräftar och speglar dig, den finns inte i partnern, i religionen, i Buddhan, i gurun, i boken, i pengarna, i de nya kläderna, i den fina utbildningen, i barfotadansen, i tantran, i musiken, i maten, i drogerna, i familjen, i gemenskapen, i dofterna, i komplimangerna, i huset, i bilen, i skönhetsoperationerna...

Den finns här, hos DIG -Nu- Du är perfekt! Allt är perfekt!

Släpp taget om kampen, om så bara lite, om så bara för en stund, och tillåt dig själv att bara andas. In.. Ut... In.. Ut.

Tillåt dig själv kärlek. Tillåt dig själv glädje. Tillåt dig själv omtänksamhet.

♥ Tillåt dig själv frihet ♥

Vakna upp!

2010-05-02T15:54:00.000-07:00

Det finns oerhört många människor i denna värld som är medvetna konsumenter, som gör sitt bästa för att handla närodlat och ekologiskt, äta vegetariskt eller kanske odlar själva på gården osv. Vi är många som gör vad vi kan - för djuren, för människan, och för naturen. Fortsätt med detta, och sprid kunskapen vidare!

För det finns fortfarande många många som inte vill se, som inte orkar eller helt enkelt inte tror att det är så himla farligt. Men det är det, och det är dags att vakna upp.

Allt jag har att säga: Se denna filmen.

Ladda ner den här

♥♥♥

Njut av naturens givmildhet

2010-04-28T09:04:00.000-07:00

Att ta vara på det som Moder jord har att erbjuda istället för att spendera pengar och vara med i miljöförstöringen är en sjukt härlig känsla!

Häromdagen var vi ute i trädgården och plockade maskrosor i mängder, så på kvällen hade vi färska maskrosblad i salladen! Och nu ligger det en massa maskrosblad på torkning, som vi sedan kan krydda maten med, eller dricka som te.

Maskrosor är väldigt nyttiga, bladen innehåller mycket järn, hög halt av c-vitamin, och bitterämnen som gynnar matsmältningen och bra mot gall- och leverbesvär. Den är också väldigt urindrivande och bra vid gikt och reumatism. Smaken påminner lite om ruccola. Lägg i blöt ett par timmar så försvinner lite av den bittra smaken.

Roten innehåller ca 23% kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning. För att så bort den bittra smaken bör roten skalas och urlakas innan kokning.

Blomman går också att använda, den kan man göra både sirap och vin på.

Snart ska vi ut och leta brännässlor också, som även den är sprängfylld av nyttigheter, och som man bl.a kan göra soppa med!

Så stäng av TV:n, ta med hink och spade och ge dig ut och njut av vad naturen har att erbjuda! Det kan även skänka en stunds tystnad och lugn, få känna doften av de nyutslagna vårblommorna, lyssna till fåglarnas melodier, känna solens strålar smeka uppvärmd hud, lägga märka till humlans ödmjuka surrande någonstans i närheten...

Ta vara på dagen och skynda långsamt så du inte missar alla de vackra detaljerna som finns överallt! Naturens orkester med fåglar och flugor och humlor och bin, sprakande färger på träd och buskar och blommor, fantastiska mönster på insekter och stenar och trädstammar - så mycket skönhet!

Ha en fin dag. Lev nu. ♥

Öppna ditt hjärta!

2010-04-24T11:22:00.000-07:00

Villkorslös kärlek och medkänsla

2010-04-22T05:26:00.001-07:00

Det var ett tag sedan jag skrev här i bloggen. Fick en förfrågan för ett par dagar sedan att uppdatera, så tänkte jag sätter mig ner och skriver några rader.

Så varför då inte skriva om det mest fantastiska, det mest väsentliga och det enda som egentligen är viktigt i denna värld: Kärlek!

Vad betyder kärlek för dig? Vad händer inom dig när du tänker på ordet kärlek? Vad eller vilka människor associerar du till? Kanske dina tankar dras till en nära vän eller partner, kanske en familjemedlem eller husdjur.

Kanske kärlek är en känsla i magen, ett subtilt surrande, eller ett hjärta som pulserar snabbare än vanligt. Kanske det är en lång kram, en komplimang, att bli sedd och älskad för den man är, kanske det är ett litet barns mjuka hand om ditt finger, eller kanske det är fred på jorden.

Vi alla ser olika på detta ordet och även fast kärlek är något fantastiskt och fint kan det ibland användas på ett sätt som kan vara mer destruktivt än sunt. Det är när kärlek går över till beroende. När vi inte kan skilja på att vilja ge, och vilja ha.

När man vill någon annan väl, när man har en djup önskan att den här personen ska ha lycka i livet, utan att vilja ha något alls tillbaka, utan att begära att denne skall göra si eller så, eller säga si eller så, för att VI skall må bra. Man vill bara att den här människan skall vandra på jorden utan smärta, utan sorg, utan problem, oavsett om man har personen nära eller på andra sidan jordklotet, oavsett om denna personen älskar oss eller avskyr oss. Oavsett om vi känner personen eller inte.

Då älskar man villkorslöst.

Kärleken är egentligen ett beroende när man förväntar sig något i gengäld. När man älskar så länge den andra personen älskar en tillbaka. När man slutar att älska om man blir sårad. När man ger och blir upprörd om man inte får lika mycket tillbaka..."Jag bara ger och ger och ger, och vad får jag för det??"

Den sanna kärleken kan aldrig ta slut! Blir aldrig trött eller dränerad. Den kan bara bli större och större ju mer man ger. Hjärtat öppnas ju mer man ger och kan då tillåta ännu mer plats för den outsinnliga källan av kärlek!

Det är väldigt lätt att döma någon, att ha åsikter om andras beteende, livsstil och val av kläder, yrke, partner osv, och många gånger vill man gärna förändra andra, så att de passar en själv lite bättre.

Är det sann kärlek?

Kan det vara så att sann kärlek är när man älskar utan att döma, när man älskar andra som de är - inte som vill att de skall vara, när man ser att andra vill vara lyckliga - precis som vi vill, när man kan se bortom attityder och beteenden och egon, och bara se att alla har en Godhet inom sig, en ren oförstörd lysande kärna av godhet och kärlek? Och vi alla vill nå in till den kärnan, alla levande varelser vill ju vara lyckliga! När vi förstår detta blir det plötsligt väldigt naturligt att slappna av i sitt hjärta och känna medkänsla med andra, känna en djup osjälvisk önskan att de skall få finna denna lycka de strävar efter.

Vi sitter alla i samma båt!

Det är svårare att se in i människors lysande kärna när de beteer sig illa, men desto VIKTIGARE att se det då! Människor som på något sätt skadar sig själva eller andra är inte i harmoni med sig själva och behöver därmed mer stöd än vanligt. Då är det ännu viktigare att man ger dom stöd och kärlek, visar dom vägen, bort från smärta och sorg. Med värme, medkänsla och styrka kan man bryta den negativa och destruktiva cirkeln. Sätta ner foten och säga STOPP! Med öppet hjärta möta personen, nå in i smärtan och SE personen, med alla hans fel och brister och älska det som är. Inte döma, inte motattackera eller försvara. I och med att vi inte behöver vara slavar under våra tankar och känslor kan vi träna på detta, och ta ett steg bakåt när vi börjar brusa upp och vill gå till motattack. Vi alla vet ju redan att detta inte hjälper ändå. Att svara med ilska brukar oftast inte hjälpa! Det sätt som är bäst att hjälpa andra på är att själv vara kärlek, rätt och slätt. Iaktta sina känslor med nyfikenhet och omtanke men inte klänga fast vid dom, inte ge dom mer energi, utan bara andas. In...ut...Obeservera och notera; hur känns kroppen? Var spänner det, var pulserar det, var gör det ont? Vad för sorts tankar finns där? Vad för impulser vill komma ut? Att skrika? Att vara elak? Att slå?

Så utan att leva ut dessa impulser så släpper man helt och hållet taget om motståndet och påminner sig själv; denna människan vill bara må bra, vill bara bli älskad, precis som mig - varför fortsätta skada?

Vi kan bli den som börjar bryta cirkeln! Den som tar första steget till att lyssna på den andra, erbjuda stöd, ge en kram, le! Vad som passar i situationen. Vara lugnet och den lysande kärleken som outtröttligt ger och ger och ger...

Så här kan vi fortsätta genom livet, med alla - med människor vi möter i trappuppgången, i mataffären, i kassan, i trängseln på stan, på stranden, på TV, de glada och de ledsna, de trevliga och de otrevliga, vänner och främlingar, offren och de kriminella, alla sorters djur - önska dom alla lycka och välmående.

Kärleken är villkorslös, obunden och handlar i sin grund bara om att sprida/ge!

Så fortsätt älska! Älska din partner, din familj, dina vänner, men glöm inte att ge dom frihet och att önska dom välmående - oavsett hur er relation ser ut just nu. Och glöm inte att varje dag sända en tanke till alla andra levande varelser på denna vackra jord också, även de du inte känner!

Denna text har jag satt upp i mitt hus som inspiration och påminnelse:

May all sentient beings enjoy happiness and the causes of happiness

Be free from suffering and the causes of suffering

May they never be seperated from the great happiness devoid of suffering

and may they dwell in the great equanimity that is free from attachment and aversion

Everyone! From the smallest to the biggest

From the weakest to the strongest

From the innocent to the evil

If they live close or near

If we can see them or not

May they all have happiness in their hearts!

Like a mother, that would risk their life for their child, develop this strong unconditional love for all sentient beings in this world!

Send metta to all the corners of the world, beyond hatred, beyond ego and beyond envy. Just wish all and everyone to be free and happy, just as YOU want to be free and happy!

We are all one big family so meet everyone like this; like your brother or sister, mother or father - like everyone new you meet is your true and best friend!

Wherever you may be; when you are sitting, standing, walking, shopping, travelling, dancing, listening, talking...

- rest in the present moment that is filled with love, compassion, acceptance, and a strong wish for your family to be in PEACE!

Dumpster diving

2010-02-19T02:12:00.000-08:00

Såg en dokumentär igår om människor som lever på maten de hittar i containrar, sk Dumpster divers (Containerdykare). Läs mer om projektet och filmen här.

Med tanke på hur sjukt mycket mat som mataffärer och restauranger slänger varje dag så känns det inte helt ologiskt att göra det.

Jag har själv jobbat i mataffär och fick då bevittna hur hela paket med ris, mjöl, pasta, frukt osv slängdes bara för att det blivit ett LITET hål i det, eller EN frukt i klasen var dålig...Varje dag fick vi gå med mängder av bra mat till lagret, skriva av det och slänga det rakt ner i en skitig container. Kändes inte rätt någonstans, när det finns så otroligt många människor där ute som svälter medan vi frossar i överflöd.

Så är det ju med allt överflöd. Vi slänger saker vi inte längre vill ha, kläder, möbler osv, och ibland struntar man i att ta det till Myrornas utan ställer det istället för sopmannen att plocka upp.

Vi måste ta vara på det som finns! Inte låta något gå till spillo!

***

I dokumentären Containerdykarna får vi följa fem unga människor som åker på en "road-trip" med vegetabilisk olja i tanken och den egna maten hämtad från avfallscontainrar. Tre utav dom är nyblivna dumpster divers och vi får se hur deras upplevelse av resan är medan de förflyttar sig 200 mil längs Australiens östkust. Du kan ladda ner dokumentären här, eller gå in här och titta på den så länge SVT har kvar den på sidan. Du kan även läsa lite om sopdykning och få lite tips mm här

***

Man bör vara väldigt försiktig så att man inte får i sig mögel eller annat skadligt, se till att rensa noggrant och aldrig äta direkt ur containern!

Och även fast sopdykning är ett sätt att kunna vara självförsörjande och inte ta för mycket av samhället kan man även dela med sig av sina fynd och av maten; ge mat eller kläder till de hemlösa. Det finns de som har det som hobby; de har jobb och pengar och mat men dyker i containrar som ett statement, samt för att ta överflödet och ge det till de som behöver det! Det tycker jag är oerhört fint och inspirerande!

Kärlek till er alla!

♥

Du är både mörker och ljus

2010-01-15T10:14:00.000-08:00

Positiv energi är oerhört viktigt, likaså att hitta tillbaka till Nuet när man tappar bort sig i känslostormar och negativa tankar. Att varje dag fylla varje steg, varje måltid, varje möte, varje handling med kärlek och goda avsikter. Andas in, andas ut, och se bortom ytan, se djupare och älska det som är; acceptera det som är och känna tillit till att allt är precis som det SKALL vara. Alltid göra sitt bästa att skapa vackra konstverk av livets situationer...

Men ibland kan detta vara svårt, det går bara inte. Smärtan, sorgen, irritationen är för överväldigande och snack om Nuet och skönhet och att ta ansvar kan te sig mer provocerande än hjälpande. Så låt det vara så då! Släpp in det smutsiga, det ledsna, det trötta...Våga vara "ful", och ge tusan i allt! Ta på dig omaka raggsockar, brallor med hål i, fet i håret och "osminkad", naken, sårbar...Titta på en film och låta dig själv vara allmänt energilös och sur!

...Bara vara i detta. Våga vara arg eller ledsen och bara stanna med smärtan, känna irritationen, och acceptera detta. Låta det vara så. Inte "gaska upp sig" och klistra på ett leende för att omgivningen tycker så, bara för att det är inne att vara POSITIV. Bara acceptera smärtan, se på sig själv med ömhet och förståelse, och bara älska det som är, just nu.

Ibland blir jag ledsen eller frustrerad, eller bara känner mig allmänt grinig och trött (ofta i kombination med PMS eller vintermörkret...). Då kan det kännas skönt att få vara i detta känslorum, inte tvinga bort något med våld, det skapar bara ännu mer smärta; skuldkänslor. Människor i min omgivning kan då bli lite osäkra, förvånade; jag som alltid är positiv och kärlek och lugn! Men det måste finnas alla sidor, och man måste våga omfamna dom alla.

Våga vara sårbar. Vara människa med alla sina sidor, skavanker och skit i hörnen. Vågar man omfamna all sina sidor kan man bli mer hel.

*********************************************

Jag tycker om att massera, att ge healing och kärlek. Jag tycker om att få människor att må bra.

Men alla kan bli trötta ibland, även de som jobbar med människor (framförallt de som jobbar med människor..). Ibland blir psykologen jäkligt trött på alla "knäppa" människor där ute, ibland vill den personliga assistenten dänga stekpannan i huvudet på den gnälliga tanten hon tar hand om ...osv. Bara för att man har ett vårdande yrke måste man inte alltid vara på topp, alltid vara perfekt. Vi är människor, och måste få vara det också. (Det betyder naturligtvis inte att man ska dänga stekpannan i huvudet på den man jobbar med;)

Och så är det med alla, oavsett vad man gör och var man är i livet, detta är ok!

**************************************************************

Men sedan får man också akta sig så man inte fastnar i detta känslorum. Bara stanna så länge det är nödvändigt, sedan är det dags att gå vidare. Resa sig upp, slänga av sig de håliga brallorna och de omaka raggsockarna, tvätta håret och stänga av filmen. Återigen hitta tillbaka till Nuet, andas in, andas ut, och ta stegen tillbaka till hjärtat, till det spirande ljuset och den positiva energin. För den finns där, allt vi behöver finns där, i säkert förvar inom oss. Vi är vackra, vi är starka och vi är oerhört mycket mer än vad vi tror...

Jag tittade på en naturdokumentär häromdagen, om olika djur i Afrika, och där fick man se hur en liten bebis-apa ramlade ner från ett träd i tumultet efter att en leopard gått till attack mot aporna. Bebis-apan dog i fallet och mamman blev förvirrad och synbart ledsen, stannade med bebisen och bar sedan runt på den, i två dygn. Efter dessa två dygn la hon ner bebisen på marken, och vandrade vidare. Där och då släppte hon taget - hon hade sörjt färdigt.

Det är vi, bara vi, som styr och har ansvaret för hur vi vill må och hur vi vill att våra liv skall se ut. Ljus eller mörker, glädje eller sorg. Det finns en tid för allt och tittar vi tillräckligt djupt och länge in i Nuet vet vi när det är dags att gå vidare.

♥ Lite kärlek och magi och inspiration ♥

2009-12-29T03:18:00.000-08:00

Julen; härlig eller plågsam?

2009-12-20T04:32:00.000-08:00

Så var julen återigen här. Det är julmusik och glögg, julbak och gemenskap, samlade familjer och julklappar.

Man kan välja hur vi vill att julen skall vara; något fint, mysigt och i kärlek. Eller, som för alldeles för många (och alldeles i onödan); en börda, ett fiasko.

Till och med en tortyr.

December kan bli en enda lång stressande karusell där mycket skall hinnas med. Det är julbak, julklappshandel, förberedelser, julpynta och mer julklappshandel (som innebär sjuk trängsel och en stor portion irritation)...pengarna tar slut och ångesten växer. När julen väl är över är det enda som finns kvar en värkande tomhet och bitter eftersmak. Kanske en ny platt-tv också, eller varför inte en ny mobil, men smärtan i magen är större än någonsin så oavsett hur bra bild tvn har eller hur snygg mobilen är så försvinner inte den molande smärtan i magen.

Varför inte bara slänga all stress åt skogen! Prata med familj och vänner, kanske överväga att INTE köpa några julklappar i år! Hisnande tanke för många, men kan vara värt att fundera på. Eller varför inte köpa något vettigt istället för att bidra till miljöförstöringen, kanske något secondhand, från tex Blocket.se. Eller ännu bättre; varför inte gå in på Actionaid eller Hoppets stjärna och köpa en åsna, en get eller ett bevattningssystem till människor som inte lever i det överflöd många av oss gör. Eller en massage! Jag har plitat ihop presenkort till klimatsmarta kunder som inte vill delta i kommersialismen och materialismen där ute.

För vi kan skapa något fint, något varmt och mysigt tillsammans. Vi som har familjer, vi som har vänner, och hus att fira julen i. Varför slösa bort denna potentiellt kärleksfulla högtid på stress och ting??

Samtidigt som vi stressar och mår skit för att inte hinna med allt, finns alla de människor som möter julen med stängda hjärtan och ensamheten piskandes i ansiktet; de utan familjer eller vänner, de som förlorat sin partner i sjukdom eller seperation, eller kanske sitt barn, kanske hela familjen... Eller alla de hemlösa barn därute, som firar jul i en trasig kartong på någon bakgata och som sniffar lim för att orka leva. Eller de föräldrar som inte vet om de kommer att ha tillräckligt med mat för att föda hela sin familj denna dag, kanske inte ens tillräckligt med vatten. Eller de som inte vet huruvida deras hus kommer sprängas i bitar innan natten är kommen...

Ingen smärta är mer eller mindre värd, mer eller mindre viktig. Det känns lika verkligt och påtagligt oavsett om det handlar om stress och krav eller om ensamhet eller fattigdom.

Men ibland kanske man kan stanna upp och fundera på om det är speciellt gynnsamt eller om det känns bra i hjärtat att leva så här, när man faktsikt kan välja.

Låt oss sända ut en tanke till alla de som just nu lever i misär och svält, till de som inte har någon att dela julen med, till de barn som måste se sina föräldrar förstöra julen med alkohol och våldsamma gräl varje år...Låt oss stanna upp och känna efter, finna den djupa tacksamhet som finns i hjärtat, att vi har det som vi har det, att vi kan göra något bra utav detta! Vi kan använda julen till att hjälpa andra, hjälpa oss själva, och bara sprida kärlek, åt alla håll och kanter!!

Tex: Varför inte bjuda in någon ni vet är ensam på julen? Kanske en arbetskamrat eller en granne, som inte har någon att dela julen med!

God Jul på er alla vackra själar därute! Glöm inte att KÄRLEK och att ge uppmärksamhet och sin tid till sina medmänniskor är den absolut bästa julklappen man kan ge!

***

Medveten närvaro (Mindfulness)

2009-09-27T13:25:00.000-07:00

När jag går så går jag

När jag tuggar så tuggar jag

När jag lyssnar så lyssnar jag

När jag dammsuger så dammsuger jag

När jag borstar tänderna så borstar jag tänderna...

Detta låter som självklara saker...men är de det? När man sysselsätter sig med tex att äta, är det verkligen allt man gör? Hur ofta pratar man inte i telefon samtidigt? Tittar på TV? Läser en tidning? Pratar, med munnen full av mat?

Man är inte alls fokuserad på sin mat, på hur den smakar, på när man är mätt, att se till att tugga ordentligt innan man sväljer...Plötsligt är maten uppäten och nu var det dags för att rusa vidare, diska, tvätta, titta på favoritprogrammet...

Det är lätt att göra flera saker samtidigt, fylla tiden och vara så effektiv som möjligt, fly undan tristess och slippa bli ensam med tystnad och ensamhet...vissla, sjunga, läsa, tänka på vad som hände igår, vad som kommer att hända i morgon och prata, prata, prata om det...

Det finns något som heter medveten närvaro (Mindfulness). Att alltid vara närvarande i allt man gör. Fokusera helt och fullt på det man gör i just den sekunden. Inte se det man gör som medlet för att nå målet. Om man tex skall resa någonstans, så vill man oftast komma fram så fort som möjligt, blir irriterad på bilköer, på tåget som krånglar, på folk som står i vägen där man skall gå...Men varför välja att göra det så krångligt för sig själv? Varför inte bara testa och släppa taget helt och fullt, och överlämna sig till nuet? Man är där man är, just nu, så fokusera på det istället för det som kommer sen. Nuet är allt man har. Bilköerna är där, finns inget man göra åt det, men att låta sig själv bli uppstressad och irriterad är fullkomlig slöseri med energi och hälsa. Tåget står still, och kommer enligt tågföraren att göra det de närmaste 15 minuterna. Allt man kan göra är att låta det vara så. Acceptera, acceptera att just nu är man där man är, släppa stress, förväntan och otålighet...Bara låta sig vara. Andas, lägga märke till sina reaktioner och inte fylla på med mer negativ energi, bara iaktta, utan att döma, utan att ha åsikter som kommer ge Egot rätt att bubbla över av ilska och känsla av rättfärdighet; ”jag blir så trött, varför händer alltid detta när jag åker tåg? Jäkla SJ, imkompetenta arslen är vad de är”.

Hur mår man av denna reaktion? Hur känns hjärtat? Krampar det? Magen? Musklerna? Spänner sig kroppen? Käkarna? Sinnet? Blir det fördunklat av stark känsla av mörker, surrande aggression?

Istället för att låta livet vara en konstant serie av besvikelser som ständigt överraskar en kan man vara förberedd. Livet ÄR lidande, livet ÄR fyllt av ”besvikelser”, så är det! Inget att bli förvånad över. Man testas varje dag, och varje dag har man alltså chansen att lära sig något nytt. Utvecklas och ta ett par steg närmare sig själv och den inre lyckan, den inre friheten. Varje situation har något djupare att bjuda på, en visdom att ta del av. Varför händer detta mig? Vad kan jag göra med detta? Tågets försening erbjuder träning av tålamod, partnens utbrott erbjuder träning av förståelse och ödmjuket, bilköerna erbjuder träning av att släppa taget om stress och ilska, och släppa in lugnet. Det kan även vara så att det ibland inte finns något att lära, saker bara händer, kalla det karma, slump, ödet (beroendes på vad man tror på), och bara vila i tryggheten att detta skulle hända. Förr eller senare. Ibland kan det vara svårt att förstå och acceptera vissa händelser, undra varför livet måste vara så orättvist, men även då måste man man påminna sig själv om att det händer av en anledning. Oavsett om man finner svar eller ej så måste man släppa taget om bitterheten, och lita till att allt är precis som det skall vara. Man får göra det bästa utav det.

Så för att komma närmare det produktiva stadiet där man kan hantera svåra situationer så är medveten närvaro väldigt värdefull. Att hela tiden återgå till det man gör just i denna stund. Inte låta tankar skena iväg och stressa upp eller oroa, på det som hände igår eller oro inför framtiden...De är fantasifoster, spöken. Fokusera i stället på det man gör, oavsett om det är att gå, sitta, titta, prata, äta eller lyssna. Ju mer man tränar, desto lugnare blir man, och snart kan situationer som tidigare var mycket utmanande nu bara vara en situation av många, inget att hetsa upp sig för, det går över som allt annat, och det man göra som är bra för kropp och själ är att acceptera att det är som det är, och det är som det är av en anledning. Anledningen kan vara att få chansen att träna på sitt tålamod, på sin inneboende ilska, på sin blyhget, på sin girighet, på att lära sig acceptera, på att släppa taget och gå vidare. Tittar man tillräckligt djupt så ser man vad det är för något man måste lära sig, man vet, om man bara öppnar sig för det.

Det finns många olika sorters meditationer, många olika metoder, för olika syften och olika människor. Just mindfulness-meditation innebär att man fokuserar på en sak. Tex andningen. Man kan sätta sig på en lugn, trivsam plats och antingen sluta ögonen helt eller ha dom halvslutna och låta blicken vila på marken en halvmeter framför kroppen. Man bör ha rak rygg och sitta bekvämt, oavsett om det är med korsade ben på en kudde på golvet eller sittandes på en stol.

Sen andas man, och det är allt man gör. Låter uppmärksamheten vila på in och utandningen, antingen vid näsborrarna, eller på hur magen höjs och sänks. Försök att andas naturligt, försök inte att påverka andningen. Bara följ den, in och ut, in och ut...Kanske räkna andetagen om det känns enklare, upp till fem och börja sedan om. Låt tankar och känslor som dyker upp få flimra förbi, men fäst ingen uppmärksamhet på dom. Bara iaktta och släpp taget, följ inte med tankarna och bygg upp en historia, utan bara återgå till andningen/ räkningen. Om och om igen. Tankar dyker upp, i en ständig ström, och känslorna hänger ihärdigt efter, men du är inte dina tankar och känslor, du är bara en iakttagare som inte dömer, inte anklagar, inte klänger sig fast vi det som dyker upp...Ditt sinne är en klarblå himmel, rent och stilla, och tankarna/känslorna är molnen som svävar förbi...Ibland är det längre mellan molnen, ibland sitter de nästan ihop. Men ingen idé att hetsa upp sig för det, bara återgå till att vara iakttagaren som andas, in och ut, in och ut...

Ta med detta ut i vardagen. Det du gör, ägna det din fulla hundraprocentiga uppmärksamhet. Testa med ett russin. Tillägna russinet fem minuter av din tid. Börja med att titta på russinet, verkligen titta på det, titta på detaljerna, hur ser det ut? Vilken färg har det? Form? Hur känns det att ta på det? Är det mjukt eller hårt? Lent eller skrovligt? När du ägnat ett par minuter till detta kan du stoppa det i munnen, men börja dock inte tugga ännu. Bara känn med tungspetsen hur den känns, rulla runt den lite i munnen och lek med känslan. Sedan kan du börja tugga, sakta, sakta. Hur smakar den? Vad händer när du börjar tugga? Saftas det i munnen, blir det många smådelar eller blir det bara mos av den? Efter du tuggat på den någon minut kan du svälja den och sedan känna efter hur det känns och smakar i munnen efteråt.

Likadant kan man göra med alla annan mat då och då, eller när man skall borsta tänderna. Itsället för att hastigt slarva sig igenom det man måste göra varje morgon och kväll kan man stanna upp och låta tandborstningen bli en meditation, en träning i medveten närvaro! Eller om man skall gå någonstans, låta promenaden bli en meditation. Känna hur fötterna känns mot marken, hur de känns när de lyfts från marken...gå sakta och fokuserat och lägg märke till kroppen, förnimmelser och känslor, tankar som kommer och går...och du som för tillbaka uppmärksamheten till fötterna mot marken, fotstegen...Om och om igen.

Allt handlar om tålamod, och en vilja att utvecklas, mot inre frihet och lugn. För sin egna skull, för sin medmänniskors skull, för världens skull. Förändringen börjar hos oss själva, och det är det enda konstruktiva vi kan göra för världens välmående; jobba på vår egna utveckling.

Då följer resten med.

Resan hem

2009-08-20T04:19:00.000-07:00

Det är flera som frågat mig var det är jag skall flytta nu i höst, så tänkte jag skulle berätta det nu!

När jag var yngre kände jag mig inte hemma i Sverige. Visst hade jag min underbara familj och mina vänner, men det var något annat som drog och slet i mig.

En känsla började sakta gro i mig, en dröm började ta form och jag visste att min liv aldrig skulle bli som förr. När jag stigit av scenen på det estetiska teaterprogrammet på gymnasiet så for jag. Till den plats som kommit till mig i mina drömmar - den gröna ön - magiska vackra underbara Irland! Jag for till västkusten där klipporna sträcker sig flera hundra meter upp mot himlen, där regnet målar gräset klargrönt, där dimman klär det sagolika landskapen och älvorna dansar sig fram till flöjtar och bodhrans...Där människorna lever efter sina ideal, där de är fria och naturliga, där det finns spontanitet och glädje och dans och musik...

Detta var min bild innan jag for, min magkänsla, kanske en aning romantiserad... men till stor del hade jag faktiskt rätt och jag blev stormförälskad. Stannade i flera år och har sedan dess kommit och gått, fått underbara vänner från hela världen, som också lämnat sina länder då de sökt efter något annat. Härliga människor från Italien, England, Spanien, Malaysia, USA, Skottland... De flesta jag känner som känt i hjärtat att de borde fara till Irland har stannat. Kanske de bara skulle på en kortare resa, kanske skulle de hälsa på någon, men ofta slutade det med att en vecka blev en månad som blev ett år, blev flera år...Den effekten kan Irland ha på människor. På en del människor. Alla har vi våra hem, och Irland är ett av mina.

Nu skall jag återigen fara dit, och kanske denna gången blir under en längre period. Bygga upp ett liv av något slag. Träffa min gamla vänner, lära känna nya, leva i glädje och kreativitet. Jag börjar i Galway, en levande färgglad plats som sprudlar av kreativitet; musiker, konstnärer, gycklare, gatuartister tar sig hit från världens alla hörn, möts i en explosion av skapande och kärlek. Där skall jag bygga upp min massageverksamhet och fördjupa mina kunskaper ytterligare, fortsätta utvecklas inom detta område (naturmedicin och hälsa), samt andra områden som ligger mig varmt om hjärtat...Pyssla och må bra och leva i nuet helt enkelt.

Tankar om hus på landet med stor vild trädgård och vänner och djur och kärlek och kanske skapandet av ett litet meditations-center och hälsocafé finns med mig i hjärtat, och den tanken kanske kommer att förverkligas på Irland, om det känns rätt, om det är det som skall ske...

Bifogar ett par bilder på naturen, den magiska fina naturen, så får ni se vad som väntar mig!

Kram & kärlek!!

De sista massagetiderna innan sommarens slut!

2009-08-19T02:10:00.001-07:00

Nu finns det inte så många chanser kvar att få avslappningsmassage innan jag flyttar ifrån Gamlestan i Göteborg!

Jag har haft bra med nöjda kunder och stammisar i sommar och det är alltid lika glädjande att se hur den helande massagen påverkar människor att nå glädje och avslappning. Ett steg närmare sig själva.

Om du vill ladda dig själv med positiv energi inför höstens och vinterns mörker så passa på att komma förbi en sväng.
************************************************************
Dessa är tiderna:
*Torsdag 20 augusti kl 12
*Fredag 21 augusti kl 13
*Lördag 22 augusti på eftermiddagen/kvällen
*Måndag 24 augusti kl 12
************************************************************
Rygg/axlar/nacke: 150 kr (45 min)
Helkropp: 300 kr (ca 1 1/2 tim)
(priset kan diskuteras)

Välkommen!

Att kunna släppa taget om ilska

2009-07-29T13:44:00.000-07:00

Igår på jobbet fick jag frågan om jag var dum i huvudet.

Hade jag fått den frågan för några år sedan hade jag förmodligen blivit mycket nedstämd och ifrågasatt min existens.

Men nu var det igår och inte för några år sedan. Jag blev varken nedstämd eller ifrågasatte min existens.

Mannen som ilsket och högljutt slängde ur sig dessa ljud (för ord är ju egentligen ljud utan inneboende mening) mår inte bra. Detta var inget han kunde dölja. Då han är en stammis ser man honom ofta och utan att behöva gå in på detaljer så är droger en stor del av hans liv och detta påverkar honom inte positivt.

Därför blev följande situation en aning mer negativ för honom än nödvändigt: påsen han tänkt bära sina varor i fastnade på bandet innan det kom fram till mig så jag såg aldrig någon påse och slog därför heller aldrig in någon påse - detta blev han förgrymmad över - undrade bryskt var jag gjort av hans påse, och mitt lättsamma skämt om att jag naturligtvis hade gett honom påsen om jag sett den uppskattade han inte heller och frågade (=skrek) om jag var dum i huvudet.

Jag ber om ursäkt (men han lyssnar inte) och ber för mig själv att han kommer må bättre i sitt liv. Han har redan så mycket plåga och missnöjde i sitt medvetande - varför skall jag ge honom än mer genom att ösa ur mitt missnöje också? Han är plågad som det är.

Nu är kanske inte detta så svårt att göra, då Egot kan tänka ut detta själv (arg skadad narkoman = ingen idé att ta åt sig), men man kanske kan träna på att alltid möta ilska på detta sätt? Oavsett om det är en arg missbrukare, en psykiskt sjuk människa, en "vanlig Svensson", en nära vän eller en familjemedlem. Se bortom människans ilska och se det såriga och trasiga - för oavsett hur civiliserad och förnuftig en människa verkar vara så finns det ingen människa i världen som är fullt lycklig och harmonisk om de släpper ut ilska på sin omgivning. Så narkoman eller inte narkoman, vi är alla fast i det känslomässiga hjulet som driver in oss att göra mindre förnuftiga saker mot varandra och det är lidande trots att man är fri från droger.

Om jag blir verbalt attackerad av någon, anklagad, kritiserad osv, så kan jag välja att möta denna person på samma sätt, försvara mig, anklaga tillbaka och försöka vinna ljud-duellen genom att höja min röst en aning mer än denne.
Eller, så kan jag försöka se denna människan, bortom ilskan - se sorgen, lidandet, se det som skapar denna ilska och försöka finna min inre medkänsla med honom, försöka möta honom med kärlek istället för hämnd, helt släppa taget om stoltheten och Egot och försöka UNDERLÄTTA för honom istället, få bort lite av hans lidande. Oavsett vad det handlar om. Han vill ju bara vara lycklig precis som jag vill, och inte blir han lyckligare av att han attackerar andra. Det minsta jag kan göra är att se detta, se honom och möta honom.
Möta denna människan och lyssna på honom, se vad han har att säga, egentligen. Är kritiken rättfärdigad? Ligger det en gnutta sanning i hans ord? Kanske man kunde ta sig en titt och rannsaka sig själv en liten stund. Kanske göra något åt det? Är det inte det, ja varför då ta åt sig? Då är ju orden bara tomma och meningslösa, som att bli anklagad för att ha horn i pannan...

* * *

Denna människan är egentligen en av våra viktigaste lärare vi möter i livet! Uppskatta dom som vore de en dyrbar juvel! I en sådan situation får man chansen att träna på sitt tålamod, sin förståelse, sin ödmjukhet, sin träning att släppa taget om Egot och (den negativa) stoltheten. Släppa taget om det yttre fula egoistiska skalet och komma närmare den ljusa kärleksfulla kärnan inom sig. Den man egentligen är.

Så när man möter en ilsken människa eller hamnar i sådan situation, kan man iaktta sig själv och inte låta sig dras med i karusellen, i tävlingen om vem som kan vinna den ilskna debatten. Ta ett steg bak, ta ett djupt andetag, och lägg märke till vad som händer i kroppen och sinnet, bara iaktta, och acceptera, inte bli en del av de destruktiva känslorna. Bara låta de vara där, men inte ge dom näring, inte agera ut dom. Då förlorar de tillslut kraften och rinner av. Obs! Man skall inte stänga av eller trycka bort, det är lika destruktivt som att låta de komma ut. Utan bara vara, säga till sig själv: "Ilska finns i mitt medvetande,men jag är inte min ilska", ha tålamod och släpp taget. Inte ta försvar med en gång, eller gå till attack, inte agera! Bara lugnt komma tillbaka till sig själv och se på situationen som den är. Leta reda på den inneboende ödmjukhet och kärlek du har i mängder inom dig, och ös den på den andra personen! Det gör underverk - jag lovar.

Naturligtvis skall vi inte låta folk göra vad de vill med oss, man kan fortfarande sätta gränser och säga stopp, men det är just den destruktiva och okontrollerade ilskan som vi kan jobba med. Den som inte för med sig något produktivt eller gynnsamt. Den som egentligen skadar oss mer än vad den skadar andra. Som Buddha sade:

"Holding on to anger is like grasping a hot coal with the intent of throwing it at someone else; you are the one who gets burned". (Hålla fast vid ilska är som att greppa en brännhet kolbit med avsikt att kasta den på någon annan, du är den som blir bränd)

Det är (bl.a) hämnd, stolthet, ägande/maktbehov och våra Egon som står i vägen för riktig lycka i denna värld. Detta går att ändra på -för vissa svårare än andra - men det går. Alla kan jobba på sig själv och sitt medvetande, det behövs bara en gnutta självdisciplin och vilja. Så som idrottsstjärnorna behöver träna på att bli bättre på sin idrottsgren och sångaren behöver träna sin röst, så behöver vi alla träna vårt medvetande för att kunna utvecklas andligt. Vi är en oslipad diamant som egentligen är skinande och perfekt, men lager av vanföreställningar och neurotiska känslor/tankar täcker det skinande ljuset, den perfekta upplysta kärnan - vår riktiga identitet. Att träna på sin medkänsla och att släppa taget om viljan att konstant "vinna" är en bra början. Jag skall berätta mer om kärlek, meditation och andra tekniker i kommande inlägg.

Nu tänkte jag förbereda mig då jag skall ge massage om en liten stund:)

Ljus & kärlek!

Groundation - en resa i kärlek

2009-07-29T07:06:00.000-07:00

Åh, detta fantastiska varma kärleksfulla band fångar mitt hjärta om och om igen! Nyligen kom de ut med en ny skiva, "Here I am" som är min ständiga följeslagare till och från jobbet, när jag pysslar, diskar, skrattar, gråter, umgås... De fyller mig med liv, glädje, hopp och en jäkla massa tacksamhet!

Groundation är ett 10-manna roots reggae/jazz/dub band som bildades 1998 i Norra Kalifornien. De har sedan dess släppt 8 skivor varav Young Tree (-99), Hebron gate (-02) och nu Here I am (-09) är mina absoluta favoriter.

Med spirituella texter om kärlek, enhet och respekt för varandra och Moder Jord har de fått en stor hängiven fan-skara världen över. De är ett miljömedvetet band som jobbar för att undervisa och väcka sina medmänniskor att agera. Musiken är underbart skön med läckert blås, snygga orgelinslag, jazziga utflykter, tunggung och sväng, vemod och frihet. Och sen Harrison Staffords härliga och speciella röst på det - det kan inte bli bättre!

Här är ett smakprov, en av deras lugnare låtar. Luta er tillbaka och njut...

"There shall come a day when we shall all be free
And see the beauty in your heart in your heart, in your heart
And from a far I can see the trumpet of His Imperial Majesty,
What's a Groundation in this iration
Forward, forward, forward, forward....
To high
Live in the love, the light, today
Please believe me when I say there will come a day When everyone shall see unification, unification
from shore to shore they shall see the light across the oceans all colors shall unite, will unite..."

Tacksamhet!

2009-07-12T03:12:00.000-07:00

Jag vill bara lägga in ett TACK till all er som berättat att ni tycker om min blogg och de bilder jag lägger upp. Det värmer, och det känns fint att veta att det jag delar med mig av berör. Jag har fått lite frågor och så också - va inte rädda att lägga kommentarer här också, kanske det kan hjälpa andra som också har frågor, eller starta debatter eller liknande!

Ljus & kärlek till er alla!

Glaskonst och gudinnor!

2009-07-04T04:24:00.000-07:00

Vill bara sprida lite reklam! Min fina vän, Johanna Holub, är en jätteduktig glaskonstnär! Hon skapar glaspärlor och smycken, otroligt fina konstverk. Ta en titt på hennes hemsida och se om det är något som skulle passa. Kanske en bra födelsedagspresent?

Är det som händer dig verkligen negativt...?

2009-07-04T03:22:00.000-07:00

En gammal zen-sägen:

"Gamle Ling Pu Jang bor med sin familj på en gård uppe på berget. En dag sliter sig två av Ling Pu Jangs hästar från sin hage och försvinner från gården. Bönderna i dalen skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och beklagar olyckan som drabbat hans hus. Gamle Ling Pu Jang kliar sig i skägget, ser på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en olycka som drabbat mitt hus? Bönderna går förundrade tillbaka ner i dalen.

Nu händer det sig att de två tama hästarna på sin färd genom landet sällar sig till en flock vilda hästar - och för sedan dessa vilda hästar med sig tillbaka till Ling Pu Jangs gård. Bönderna i dalen skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och gratulerar Ling Pu Jang till den stora gåvan som kommit till hans hus. Gamle Ling Pu Jang ser stilla på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en stor gåva som kommit till mitt hus? Bönderna går förundrade nerför berget igen.

Strax därefter sadlar Ling Pu Jangs son en av de vilda hästarna. Han kastar sig upp på hästen för att rida in den. Han blir omedelbart avkastad och bryter benet! Bönderna skyndar upp till Ling Pu Jang, bugar sig och beklagar den stora olyckan som drabbat hans hus. Gamle Ling Pu Jang ser på dem och säger: Hur kan ni veta att det är en olycka som drabbat mitt hus? Förundrade går bönderna ner i dalen igen.

Strax därefter utbryter det rysk-kinesiska kriget. Alla byns söner blir inkallade till soldater, utom Ling Pu Jangs son, för han hade brutit benet."

Kanske kan det vara så att allt som händer i livet skall hända, att det måste hända - av en anledning. Sen kan vi välja hur vi vill se på det, om vi har tålamod nog att finna något meningsfullt i det...Kanske kan vi lära oss något, av exakt allt som händer...

Men vi är som sagt fria att välja. Kanske det är enklare att bara säga "det är så typiskt...och orättvist..."

Eller?

Moder Jord och hennes kontraster

2009-07-04T02:43:00.000-07:00

Mjukt, varmt och naturligt möter kantigt, hårt och struktur...

***********************************************************************************

Årets film 2008

2009-07-02T04:25:00.000-07:00

Skulle vilja tipsa om en mycket speciell film som gjordes 2006. Såg den i vintras när jag var i Thailand, och blev väldigt tagen. Det är nog en utav de vackraste filmerna jag sett. Visuellt är det ett färgsprakande fyrverkeri som tar en med i en andlös resa till jordens alla hörn.

The Fall.

Det är tidigt 1900-tal,en djupt deprimerad stuntman som brutit ryggen efter ett högt fall hamnar på sjukhus där han träffar en ung rumänsk flicka (som sägs inte ha kunnat tala engelska när filmen började spelas in, hon lärde sig det med tiden). De inleder en vänskap där han berättar sagor för henne, i utbyte mot att hon stjäl morfin åt honom. Sakta blir sagorna mer och mer verkliga och väver in människor från båda deras liv. Flickans naiva och hoppfulla syn på livet möter mannens bitterhet och bådas livssyn speglas i sagorna. Det hela utvecklar sig till en mycket vacker, magisk och bitvis mycket gripande berättelse om att våga gå vidare, släppa taget, se att det är möjligt.

Filmen utspelar sig i 18 länder och tog nästan 14 år att färdigställa från originalidén.

Det färdiga resultatet blir en hyllning till livet, till sagan, till skönheten och till det sårbara i oss människor. Det är en explosion i skönhet, färger och mönster. Storslaget och kraftfullt men samtidigt ödmjukt och fyllt av kärlek.

Se denna otroliga film, den kommer inte lämna er oberörda!

Så får jag uppleva ännu en dag i livet

2009-05-29T02:50:00.000-07:00

Ögonen grusade, bubblor i magen, ett smygande leende på läpparna...
Med bar hud möter min kropp tidig morgon.

...En oförstörd dag...

Mjukt och kärleksfullt värmer solen mina bleka kinder, målar sakta näsan med fräknar.
Blommorna vajar lätt i den svaga brisen, jonglerar mjuka humlor som förnöjsamt letar föda.

Det grönskande gräset under mina bara fötter är mjukt och smeksamt, kittlar retfullt och får mig att landa.
Tar mig försiktigt fram, låter de myror jag ser leva en dag till, låter mina fötter vara ett verktyg för liv, inte smärta.
Det doftar hägg och syren, nyklippt gräs och varm fuktig jord, fåglarna bjuder på sin ljuva bakgrundsmusik, hjärtat skuttar och det blir nästan svårt. Att ta in denna nyvaknade brummande vibrerande livfulla skönhet.

Solen så

varm varm varm...

mot min hud, att jag ljudlöst sjunger med fåglarna i deras hyllningskör, dansar till tonerna och låter allt annat - onödigt - bara rinna av...

Massage für alle!

2009-05-18T01:57:00.000-07:00

Nu sätter jag igång med min massagverksamhet här i Gamlestan, Göteborg! Jag håller det dock på en lagom nivå i början; då jag kommer jobba heltid på Hemköp i sommar är massagen bara något jag gör vid sidan av än så länge. Vi får se hur det utvecklar sig senare, men nu vill jag börja lite försiktigt och ge mig själv tid och träning att landa i det.

Något jag finner viktigt är att hålla låga priser. Jag är inte intresserad av att tjäna pengar, och eftersom jag har ett annat jobb också så kan jag passa på att erbjuda något alla människor kan få ta del av, oavsett sin ekonomiska situation. Det finns så mycket psykisk och fysisk ohälsa i samhället, men ofta är det bara de med lite tjockare plånböcker som har råd att göra något åt sina problem, vare sig det handlar om besök hos psykolog, naturdoktor, naprapat eller massör. Såtillvida det inte är landstingsfinansierat eller liknande (men då brukar det oftast vara kö på ett par år). Och idag med all stress, oro, depressioner, utbrändhet och problem med smärta och värk i kroppen så är det extra viktigt att alla människor kan få hjälp. Jag förstår naturligtvis om det är ens levebröd, och för att själv kunna överleva så behövs dessa priser på sina tjänster, men jag vill undvika detta så länge jag har möjlighet.

Massage hjälper inte bara till med ömma och spända muskler, det kan även hjälpa mot nedstämdhet och stress; så gott som all fysisk beröring utsöndrar lyckohormonet endorfiner.
Detta hormon får oss att må bra, bli glada, känna riktiga glädjerus och dämpa smärta. Massage och liknande behandlingar lindrar spänningar och ger en lugnande och avslappnande känsla. Dess egenskaper kan jämföras med morfinet, men med den skillnaden att endorfinet ingår i kroppens normala hormonsystem, inte är skadligt och inte har några biverkningar.

Det har också visat sig att endorfinet har en förmåga att stärka immunförsvaret och hjälpa till och påskynda olika läkeprocesser. En viktig upptäckt är att om man skadar sig bidrar endorfinet till att vävnaderna slappnar av så att de nödvändiga antikropparna kan ta sig till den drabbade kroppsdelen för att påbörja läkandet.

Andra saker massgen hjälper till med:

*Massage frigör oxytocin som är ett "lugn och ro" hormon (dämpar ångest och stress)
* Har en lugnande effekt på nervsystemet
* Blodtrycket och pulsen sänks
* Matsmältning och näringsupptag effektiviseras
* Ökar blod och lymfcirkulationen
* Stärker immunförsvaret
* Motverkar spänningar och smärttillstånd

**************************************

Så om någon har ont, känner sig orolig eller stressad, eller helt enkelt bara vill ha en avslappnande stund så är ni varmt välkomna att höra av er!

Det tar ungefär en 45 minuter för rygg/axlar/nacke, och kostar 150 kr. För helkropp tar det ungefär 1 1/2 timme, och kostar 300 kr (Dessa priser kan diskuteras för att passa alla).

Jag är utbildad inom Svensk Klassisk Massage, men blandar även in lite thailändsk massage och min intuitiva förmåga, vad jag känner passar för den jag masserar.

Nu skall jag gå och göra en smoothie med vetegräs och spirulina tänkte jag.

Kärlek och ljus till alla!

Med eller utan Ego

2009-05-18T01:52:00.000-07:00

Så var jag här. Framför den upplysta skärmen, med fingrarna dansandes över tangentbordet, letar mig fram, efter orden, efter meningarna, efter sammanhangen. Som kanske kan inspirera, öppna upp små fönster, ge ett smakprov, på hur livet skulle kunna vara - om vi bara vågade.

Varför gör jag detta? Varför vill jag lägga ner energi på något som kan te sig aningen självupptaget och centrerat vid Egot, när det är Egot jag vill jobba mig bort ifrån så gott jag kan?

Förhoppningsvis kan denna blogg bli något annat än ytterligare en "jag vill bli känd"-blogg. Förhoppningsvis kan den kanske bidra med något, om bara något litet; ett litet frö blir sått, som leder till en ny tanke, som leder till en ny handling, som leder till något...bra. Förhoppningsvis kan den bli ytterligare en källa för mig, att utvecklas åt rätt håll, och kanske hjälpa någon annan på vägen dessutom.

Vem vet.

Att välja kärlek

2009-05-09T13:20:00.000-07:00

För det mesta krånglar vi till livet mer än vad som behövs, istället för att uppskatta det som finns. Uppskatta och se det vi är födda till, göra vad vi kan med denna kropp vi lånar i detta liv. Försöka se till det som är väsentligt och viktigt, och lägga mindre tid vid allt det ytliga - det som ändå inte ger oss någon lycka (för det gör det inte). Vi har så mycket möjligheter att göra något bra, for oss själva och andra, att det är så sanslöst onödigt och sorgligt att slösa energi på att konstant önska att man hade mer. Mer av något, vad som helst - pengar, skönhet, kläder... När vi har det enda som behövs - inom oss. Vi är skyldiga oss själva och andra att må bra, så att vi kan göra något vettigt: göra världen lite ljusare, lite kärleksfullare.

***

Ge en kram istället för ilska, ge en komplimang istället för hån. Ge kassörskan och busschauförren ett leende istället för irritation. Ge dig själv tacksamhet istället för anklagelser.

***

Ofta hör man offren, de som undrar varför allt är emot dom, varför det inte går som dom vill.......?

Vi måste sluta skylla ifrån oss, på världen, på det andra. Det är ingen annans fel! Det är vi själva som styr. Alltid. Vi har ju chansen, så vi bör ta den. Det är vi som väljer hur våra liv skall se ut, hur mycket glädje vi vill känna, hur vi tänker se på situationerna. Det finns ingen som straffar eller styr oss, ingen skäggig gud eller ödet. Bara vi. Livet är smärtsamt, enkelt men sant. Men vi kan välja hur vi vill se på det, hur mycket energi vi vill slösa på att älta, oroa eller må dåligt när något händer.

Upp till oss.

Det finns människor som behöver vår hjälp. Kanske man ibland kan ta en titt runtomkring sig, titta ut genom sin självupptagna borg och se vad som kan göras - istället för att ständigt vara upptagen med att föda sitt ego (oavsett om det är positiva eller negativa tankar).
Ibland lägga ner alla självcentrerade tankar som fullkomligt fyller upp varenda cell i våra hjälplösa kroppar, dränker oss, styr oss, gör oss så otroligt VIKTIGA, gör att vi glömmer av och inte hinner med, andra människor..."varför är livet så orättvist, varför går allt emot mig, varför har jag inte tillräckligt med pengar, varför är alla andra så vackra och jag så ful, varför har han så lyckat liv och mitt suger, varför jobbar jag på detta skitstället när jag egentligen vill göra något annat, varför lyssnade jag inte på mig själv istället för omgivningen, varför är jag så feg, varför är jag så tjock, spinkig, stor mun, liten mun, så finnig, så fräknig, så lång, så kort, stora öron, små öron.. varför händer ALLTID detta MEJ, varför är jag deprimerad trött stressad

utbränd
utsatt
ensam...

varför blev det inte som jag trodde, varför har jag aldrig tillräckligt med tid, varför måste alltid jag diska, varför jag??........som ett mantra intalar vi oss hur skit allt är, oavsett hur verkligheten egentligen ser ut. Det är nästan som en bitterljuv njutning, och ändå vill vi inget hellre än att ta oss ur vårat personliga helvete.

Som vi själva skapar.

Det går faktiskt att ta sig ur. Och vi måste. För vi är inte ensamma i denna värld, vi är alla beroende av varandra, sammanlänkade. Allt vi gör ger konsekvenser och påverkar andra. Det blir en lång kedja och vi väljer om det skall vara en positiv och kärleksfull kedja, eller en negativ och destruktiv. Vi tror vi kan komma undan med att vara egoistiska och tanklösa, tror inte någon märker, bryr sig.

Men allt vi gör, allt vi säger har betydelse och kan förändra eller förstöra andra människors liv. Vi har makten att välja.

- Låt oss välja kärlek.

"The thought manifests as the word,
the word manifests as the deed,
the deed develops into habit,
and habit hardens into character.
So watch the thought and its way with care,
and let it spring from love
- born out of concern for all beings."